TIPS & RÅD Bilder monterade i original
Bilder monterade i original bör sparas i EPS- eller TIF-format i CMYK-läge. Foto
För renodlade fotografiska reproduktioner rekommenderas RGB och då i läge AdobeRGB 1998. Upplösning
100-150 ppi i 100% slutstorlek (dvs 200-300ppi för original i 50%, osv). Logotyper
Logotyper bör vara i vektoriserat EPS-format med färger enligt Pantoneskalan.
Typsnitt
Bifoga eller om möjligt vektorisera (funkar i tex Adobe Illustrator och InDesign). ORDLISTA
EPS
Encapsulated PostScript. Bildformat som finns inom den grafiska
(=professionella) industrin, men ej på WWW. Används bl.a för
duplexbilder. Klarar både objekt- och pixelgrafik.
JPEG
Joint Picture Experts Group. JPEG brukar omnämnas som ett
filformat på webben, men är egentligen en kompressionsalgoritm,
JFIF. JPEG klarar av hög färgåtergivning och används ofta för att
visa fina bilder och fotografier på webben.
TIFF
Tag Image File Format. Ett bildformat som bl.a används i den
grafiska industrin, men inte på WWW.
Vektorgrafik
Betyder att en bild inte delas upp i punkter (=bitmapp), utan i
stället bestäms m.h.a olika objekt. Ett L kan t.ex bestämmas
som en rät vinkel av två linjer med en viss längd. Fördelen är att
sådana bilder kan förstoras eller förminskas, utan att dess
proportioner går förlorade.
PDF
Portable Document Format. Ett plattformsoberoende filformat
som utvecklats av Adobe. Med en särskild plug-in kan du läsa
sådana filer på internet. Det fiffiga med PDF är att en text ser
likadan ut som författaren avsåg, eftersom alla typsnitt och
inställningar följer med i själva filen.
Pantone
Ett standardiserat sätt att definiera färger.
PMS
Pantome Matching System. Komplett färgsystem med
1.000 färger, som bl.a tryckerier använder när de skall
blanda till färger.
CMYK
Cyan, Magenta, Yellow and Key. Primärfärgerna i den
subtraktiva färgblandningen + en processfärg.
RGB
Rött-grönt-blått. Används om färger.
ICC-profil
ICC är det färgmätningssystem som tagits fram av
"International Color Consortium". Innebär att varje enhets
färgåtergivning i produktionskedjan, t.ex scanner, bildskärm
och skrivare, analyseras och ges en viss profil. Denna använder
man sedan för att alla enheter skall återge färger på ett korrekt
sätt. En profil är alltså en beskrivning av t.ex en scanners
färgegenskaper. M.h.a en profil kan man kalibrera alal enheter
att åtege rätt färger.
Ladda ner
Det att spara en fil från internet på den egna datorn. Man
använder då oftast sin webbläsare eller ett särskilt program,
t.ex för FTP eller Fildelning.
Ladda upp
Det att via egna datorn skicka upp en fil till en server
(filarkiv9 på Internet. Görs då man har en egen hemsida
för att filerna skall vara åtkomliga för var och en som surfar.
Man använder då oftast sin webbläsare eller ett särskilt program,
s.k FTP-program. Jämför Ladda ner.
dpi
Dots per inch eller exponeringspunkter per tum, dvs
utskriftsupplösningen hos skrivare. Blandas ofta ihop med ppi.
ppiPpi är en förkortning av engelskans ”pixels per inch”.
Det är ett mått på hur många bildpixlar som återges längs en
linje med längden en tum (2,54 cm) när en digital bild skrivs ut.
Till exempel innebär ett ppi-värde på 100 att skrivaren skriver ut
100 pixlar för varje tum. För en bild som i datorn är 600 pixlar bred
och 600 pixlar hög, behövs med andra ord sex tum för att visa varje
sida av bilden. Utskriften blir därför 6x6 tum stor. Ändras däremot
värdet till 600 ppi får ju alla pixlar plats på en enda tum och
utskriftsstorleken blir istället 1x1 tum.
Ppi-värdet har alltså endast med storleken på utskriften att göra.
Bilden i exemplet ovan fortsätter att vara 600x600 pixlar stor, oavsett ppi.
Allmänt ger låga ppi-värden sämre utskrifter än höga. Ju färre pixlar det
är per tum, desto större är ju risken att enskilda pixlar syns för blotta ögat.
Någonstans mellan 200-300 ppi brukar vara lämpligt för att få foton med
bra kvalitet.
Ppi-värdet ställs oftast in via ett bildbehandlingsprogram. Det går också
att göra tvärtom och direkt ange en utskriftsstorlek istället. I så fall
ändras ppi-värdet automatiskt.
RIP
Raster Image Processor eller Rest In Peace (om död person).
Det förra är en processor som omvandlar signalerna från datorn
(t.ex PostScript-bilder) till tecken (eller raster) som kan skrivas
ut på skrivaren. Uttrycket används främst inom den grafiska
industrin, där man använder fotosättningsmaskiner.
Teckensnitt
Kallas också typsnitt eller font och är namnet på bokstävernas
och tecknens utseende. Ibland skiljer man mellan ett teckensnitts
fysiska förekomst (font) och dess utseende och tillhörighet
(teckensnitt, teckensnittsfamilj).
Upplösning
Det antal punkter som finns i en bild eller på en skärm.
Upplösningstillstånd
Det en datorägare befinner sig i ungefär två gånger i veckan när
datorn inte gör som man vill.
Websäkra färger
Blott vissa färgkoder som används på WWW ger websäkra färger,
d.v.s färger som inte ser "smutsiga" och "flimriga" ut.
ZIP
När man använder uttrycket "zip" kan det stå för olika saker: (i)
Först och främst är det ett format för komprimerade filer, med
ändelsen .zip. Komprimeringen görs med ett särskilt program, t.ex
WinZip, ZipIt, StuffIt, osv. Sådana program är ofta gratis eller
shareware. En komprimerad fil blir mindre än originalfilen. Man
kan också packa in flera filer i en zippad fil. (ii) Zip är också en
benämning på en diskettliknande lagringsenhet, som förr ofta
användes inom den grafiska branschen. En Zip-diskett kunde
lagra c:a 100MB data.
|
